Månlandningen och slutet på rymdkapplöpningen

Neil Armstrong hade precis öppnat dörrluckan till månmodulen och var på väg att ta de första legendariska stegen på månen. Stämningen i NASA:s kontrollrum var spänd, alla satt på nålar och detsamma gällde runt om i världen bland alla som följde sändningen på TV.

That´s one small step for a man, one giant leap for mankind

03:39 var klockan I Sverige när Armstrong öppnade dörrluckan till månmodulen. Elva minuter senare kommer Armstrong ut och börjar klättra de nio stegen ner till månens yta. 03:56 sätter han sin fot på månen och säger de berömda orden; ”That´s one small step for a man, one giant leap for mankind”.

Aldrin klättrade också ner och en timme efter Armstrong öppnat dörrluckan hissas den amerikanska flaggan på månen, ungefär samtidigt äger ett samtal mellan president Nixon och de två astronauterna rum. Sammanlagt stannade Armstrong och Aldrin ute på månen i två och en halv timme och samlade ihop olika månföremål och utförde en del vetenskapliga experiment. När Armstrong och Aldrin klättrat tillbaka upp i månmodulen var det dags för att påbörja hemfärden. Endast övre delen av månmodulen återvände i omloppsbana och dockade med kommandomodulen där Collins befann sig. Den nedre delen av månmodulen, landningsplattformen, står kvar än idag på månen. Cirka 46 timmar efter att månmodulen landat på månen började återfärden till jorden. Man landade säkert i Stilla havet den 24 juli 1969. Amerikanerna hade vunnit kapplöpningen mot Sovjet i det som kallades ”Moon Race”.

Rymdkapplöpningen trappas ned

NASA hade ambitiösa mål efter den lyckade månlandningen men från politiskt håll tonades ambitionerna ner efter månlandningen. Efter den första månlandningen följde fem fler sådana under en period på 41 månader. Ett rymdtransportsystem planerades vilket hade som mål att utveckla rymdstationer, en bas på månen och den första mänskliga flygningen till mars. President Nixon kände dock att ett nytt program liknande Apolloprogrammet hade lågt stöd i kongressen efter den lyckade månlandningen. Samtidigt i Sovjetunionen så koncentrerade man sig på rymdstationer. 1971 fick de till slut upp den första rymdstationen någonsin, Salyut 1. Efter 175 dagar i omlopp återvände rymdstationen till jorden och arbetet med att få upp en ny rymdstation påbörjades men med flera misslyckanden under de kommande åren. USA:s första rymdstation, Skylab var bemannad i 171 dagar men stannade i omlopp i ytterligare fem år innan den återkom till jorden 1979. 1969 ingicks ett samarbete mellan USA och Sovjetunionen angående bemannade rymdfarkoster. Man ville med detta få fram ett dockningssystem som passade de båda ländernas farkoster så de kunde docka med varandra. Länderna började arbeta med varandra och i maj 1972 skrevs ett avtal mellan länderna om att genomföra en dockning i rymden under 1975. De följande åren jobbades det mycket mellan länderna i att få denna dockning möjliggjord och den 15 juli 1975 lyfte Sovjets Soyuz 19. Drygt sex timmar senare lyfte det amerikanska Apollo med dockningsmodulen. Två dagar senare dockade de två farkosterna framgångsrikt med varandra. De tre astronauterna ombord Apollo genomförde experiment med de två kosmonauterna ombord Soyuz 19, och besättningen skakade hand, gav varandra gåvor och besökte varandras rymdfarkoster. Rymdkapplöpningen var i och med detta över.