Rymdkapplöpningen del 1

Sedan rymden blivit tekniskt möjligt att nå så har försök, både lyckade och mindre lyckade sådana, gjorts för att nå rymden. Det finns dock mycket att beakta. Kostnaden för att komma in i rymden är mycket hög och de resor som varit bemannade har därför varit begränsade till låga höjder och månen. Rymden utgör dessutom en mycket utmanande miljö för människan på grund av riskerna med vakuum och strålning. Rymdens mikrovågor har också en negativ inverkan på oss och orsakar muskelatrofi, vilket innebär att musklernas vävnad minskar eller förtvinar, och även benförlust.

Rymdkapplöpningen startar

Rymdkapplöpningen började officiellt den 4 oktober 1957. I och med det började också ett nytt kapitel i människans historia. Detta var nämligen den dag som den första satelliten, Sputnik 1 sköts upp i omloppsbana runt jorden. Sputnik 1 var en satellit från dåvarande Sovjetunionen och i och med uppskjutandet av satelliten började en rymdkapplöpning mellan Sovjetunionen och USA. Men varför utlöste detta denna rymdkapplöpning? Rötterna till det ligger i andra världskrigets efterspel då USA och Sovjetunionen drabbade samman i det kalla kriget. I kalla kriget ingick mycket spionage och propaganda och med satellitteknologi skulle man kunna spionera på ett helt nytt sätt på sin fiende. Rymdfarten kunde användas som propaganda för att demonstrera de vetenskapliga framsteg och den militära potentialen. De två länderna arbetade dag och natt för att försöka ligga i framkant och tillsammans utgjorde de startskottet för rymdkapplöpningen. Det faktum att Sovjet hann före USA var dock inget som förvånade många. Pionjären i fråga om rymdfärder var nämligen ryss och hette Konstantin Tsiolkovskij. Redan i början av 1900-talet skrev han en uppsats där han bevisade att en raket som drevs av flytande syre och väte skulle kunna övervinna jordens gravitation och därmed lyckas komma ut i rymden. Nu när rymdkapplöpningen var igång innebar det åtgärder från de båda länderna att utforska rymden med satelliter, att lyckas få människor ut i rymden och att lyckas med att landa på månen. Med tanke på att man precis lyckats få upp en satellit så var det höga mål man satte upp, steget mellan att få en satellit i omloppsbana runt jorden och att kunna landa på månen är tämligen stort.

Sputnik 2 och Explorer 1

Redan en månad efter Sputnik 1 hade skjutits upp var dags för nästa, Sputnik 2. Det var ombord denna som hunden Lajka befann sig på och denna satellit sköts upp från Kosmodromen i Bajkonur den 3 november 1957. I USA rådde stor frustration. Denna frustration blev knappast mindre när ett första uppskjutningsförsök med marinens Vanguard-raket i december 1957 exploderade på startrampen. På löpsedlarna dagen efter benämndes det som Flopnik eller Kataputnik. USA arbetade febrilt med att komma ikapp Sovjetunionen och den 31 januari, drygt fyra månader efter Sputnik 1 sköts upp, lyckades USA få upp sin satellit Explorer 1. Rymdkapplöpningen var i och med detta i gång på riktigt. De tre satelliter som nu hade lyckats ta sig till rymden användes även för vetenskapliga ändamål. Sputnik-satelliterna undersökta tätheten långt ut i atmosfären och Van Allen-bältena, vilket är områden i en planets magnetosfär där elektroner och joner med hög energi fångas in av planetens magnetfält, upptäcktes av Explorer 1.

Uppskjutningen av Explorer 1